Jonathan Livingston Seagull : a story - Richard Bach (1970)

Richard Bachs fabel om Måsen som vill mer än bara kuvas under flockens Jantelag i jakt på mat för dagen. Han vill förstå aerodynamiken och förfina sin flygförmåga till det yppersta. Han vill öva på sina talanger, och förmedla sin kunskap vidare, följa sin egen väg, oavsett vad andra tycker.

I början av 1970-talet sågs Richard Back som en förvaltare av Saint Exupérys arv, flygaren som funderar över varats andliga dimensioner. 1973 filmatiserades Jonathan Livingston Seagull, och fick ett soundtrack av Neil Diamond som låg på topplistorna och hördes mycket på radio. Boken kom på svenska samma år. Jag var för ung för boken, men musiken undgick ingen. Jonathan Seagull blev ett begrepp känt av alla. Fågel-allegorin passade tiden perfekt, efter 60-talets växande miljöproblem.

Boken köpte jag 2003, när filmen 30-årsjubilerade. Texten är en långnovell, illustrerad med många fågelbilder, tagna av flygfotografen Russell Munson. Bilderna understryker det eteriska. Idag hittade jag texten på Youtube, inläst av Richard Harris, skådespelaren som spelade Dumbledore i de första två Harry Potter filmerna. Hans röst passar perfekt till innehållet. Jag följde med i texten och såg att det mesta är med, slutet är dock lite förenklat, några mås-karaktärer tas bort. Vilket både gör berättelsen renare men också tar bort en dimension som problematiserar Messias-tanken. 

Budskapet är att följa sitt eget hjärta, man måste göra det som ger glädje heller än att anpassa sig. Insikten att livet är mer än dess materiella yta. Jonathan utforskar gränsen för sin förmåga. En tidlös klassiker för andliga sökare. Och när jag nu läser om den känns det som om allt den lär ut, det som var fabel 1970, är precis det vi håller på att lära oss idag 2019. Mer eller mindre medvetet.

Jonathan tror först att han dör och hämtas till himlen av två ängla-måsar, men inser snart att han bara nått en mer avancerad andlig kunskapsnivå. Någon 'himmel' finns inte, det är varken en plats eller en 'tid', utan något man är, en ständigt högre andlig kunskapsnivå, en allt större insikt om kärlekens livgivnade energi.

Tricket är att inse kärlekens och medkänslans allenarådande betydelse, svårast och kraftfullast. Om vi övar oss i vänlighet, i kärlekens natur, inser vi att vi är gränslösa, Bortom tid och rum, är allt vi har HÄR och NU. Tricket är att förlåta och hjälpa folk att förlåta sig själva. Vi ska flyga bara för att det ger oss glädje, allt vi gör ska vi göra av glädje. 

Jonathan undrar hur det kan vara så svårt att övertyga en fågel att den är fri, att den bara behöver öva för att bli bra på att flyga. När en av hans elever undrar hur man ska kunna älska den som försökt skada en, svårar han: - Nej, man älskar inte hat och ondska. Vi måste öva oss i att se den sanna godheten i var och en, och hjälpa dem att se det i sig själva. Det är kärlek. Det är glädje.