En märkligt styvmoderligt behandlad roman - en av Hjalmar Bergmans sista romaner, tror det bara kom två till efter denna, Lotten Brenners ferier och Clownen Jac.
Den håller visserligen inte den höga standard jag vant mig vid i hans andra romaner. Livet var komplicerat och hektiskt, med skilsmässa från Stina och allt värre hälsoproblem. Men varför är det svårt att hitta information om den? Jag kände länge inte till den. Jag hittade en bok på biblioteket som faktiskt kortfattat berättar om alla hans romaner, utom den här, den bara omnämns i en bisats, apropå Jonas och Helen, som den här romanen är en fortsättning på.
Men för den som redan läst alla hans andra romaner om och kring Wadköping, är den ändå mycket intressant. Det finns många referenser till redan kända profiler kring Wadköping, men också sånt som hände i Hamburg i En döds memoarer.
Det är finansiella affärsintriger och arvs- och successionsfrågor, och tankar kring en eventuell skilsmässa mellan Jonas och Helen. Undrar om han ville skriva av sig, idéer från sin pappa bankdirektörens öde. Även Jonas drabbas av ögonsjukdom, något Bergmans själv hade personlig erfarenhet av större delen av livet.
Lay-outen är definitivt svår. Jonas och Helen hade under titeln 'en studie över fantasi och ungdom'. Kerrmans i paradiset kallas åter 'roman'. Ändå är det, precis som i Jonas och Helen en för Bergman ovanligt kompakt text koncentrerad på ’telling’, uppradande av faktatext utan dolda undermeningar. Jag behöver inte lista ut någonting, vilket inte är vad jag vant mig med hos Bergman. Och däremellan sker alla dialoger som rena teaterrepliker (Namn:), men inte med egen rad för varje ny replik, utan ihopdraget. Känslan är teaterscen/filmscen, hos någon som behöver spara på papper. Därför blir det lite svårläst, ändå är Bergmans text alltid flytande i sig.
Så mitt slutintryck, av alla referenser till andra Wadköping-historier, blir att denna roman visar slutet på Wadköping, ett Wadköpig i upplösning, en ny tid är på väg, hur än mycket den äldre generationen försöker motarbeta det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar