Jag har länge varit nyfiken på nobelpristagaren Michail Sjolochovs roman Stilla flyter Don. En mäktig roman i fem delar av tegelstensformat. Trots att min lediga tid förra året upptogs nästan helt av studier, lånade jag den på biblioteket, del för del. Ett par gånger fick jag låna om, så det tog mig 7-8 månader att ta mig igenom verket. Men det var det värt!
Verket skrevs på 1920-talet (ursprungsversion utgiven 1928-40) och behandlar människor från en kosack-by vid floden Don, från strax före Första världskriget, genom kriget, revolutionen och påföljande inbördeskrig. Den skrevs före stalintiden och känns därför frispråkig. Det är en levande text, med levande människor, som älskar och strider och dör. Människors tveksamheter inför att anpassa sig till den ena styrelse-gruppen efter den andra, när allt de vill är att få odla sin jord och leva i frid med sina käraste.
Jag tror på hela historien och känner att den ger mig en sann känsla för livet där och då, komplicerat av krig och politik. Dialogen är frisk och levande. Absolut värdig ett nobelpris!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar