Ännu en frisk socialrealistisk roman av Victoria Benedictsson, skapad helt enligt hennes eget koncept. Den sysslolösa borgardottern Marianne accepterar ett frieri från en välbeställd, stilig 'bonde'. De känner knappt varann, så äktenskapet inleds i stort ett som om det vore arrangerat.
Och stöter också på problem.
Vad som länge ser ut som den bortskämda flickkvinnans brister, vid sidan av en präktig arbetssam man - visar sig längre fram vara ett mer jämställt relationsdrama. Båda parter har brister. Deras relation inleds på båda parters illusioner. Båda måste ändra sig för att mötas på mitten. Det är ett universellt drama.
Victoria Benedictsson vill demonstrera just detta, att parterna måste mötas på mitten för att skapa ett frutbärande samarbete. Äktenskap måste vara ett samabete. 130 år senare ligger detta ämne lika bra i tiden, som när den var ny. Ja, den håller kanske ännu bättre idag - när vi inte längre tänker på konflikten som sedlighet à la 1880-tal.
Vicotira Benedictsson var visionär, såg in i framtiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar