En märklig historia som jag älskade redan vid min första läsning i tonåren. Den kändes så 'realistisk' och lättflytande, och samtidigt fasansfull i de Kafka-aktiga orättvisor Kohlhaas drabbas av. Jag våndades lite inför tanken att läsa om den och återuppleva allt våld.
Men det är lustigt hur upplevelser ändras med åldern. De långa avsnitten, sida upp och sida ner, utan styckesindelning, gör att jag inte längre finner texten riktigt lika lättflytande. Jag saknar pauser. Jag blir inte heller lika ungdomligt uppbragd över orättvisorna. Kohlhaas är minst lika våldsam tillbaka i sin hämnd. Boken försigår på 1500-talet, men skrevs medan Napoleonkrigen fortfarande pågick. Den krigiska revolutionstiden gjorde säkert att ingen förvånades över blodigheter.
En häxas 'förutsägelser' spelar roll i intrigen, kanske en liten påverkan av romantiken som satt in och gärna avlägsnar sig från realismen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar