Giftas - August Strindberg (1884)

Första delen från 1884 består av ett raljerande förord och tolv noveller, "äktenskapshistorier" står det i undertiteln. Jag charmas av nästan alla historierna. Relationer mellan män och kvinnor stötes och blötes i olika varianter, och känns inte särskilt annorlunda än vad som möter oss i nutida dokusåpor på TV,  alltifrån Lyxfällan till Arga snickaren. Folk som försöker bygga relationer men ofta misslyckas i den kantiga ekonomiska tillvaron.

Strindberg propagerar för 'Kärlek', den åtrå som 'naturen' skapar och ur vilken det borde växa fram en innerlig vänskap mellan man och hustru, att stötta varandra. Men samhället sätter för många krokben. Då som nu var barnafödandet en av stötestenarna för jämlikheten. Dagis fanns inte, men väl barnpiga för den som hade råd. Männen i novellerna är inga gammaldags patriarker med stelbenta ideal, utan betydligt modernare exempel på 'Envar', som försöker vara öppna för den nya tid de lever i.

Kvinnorna är uppenbart hämmade av sin tids brist på utbildning och ekonomiska möjligheter, fångna i en kompaktare återvändsgränd än idag. Men att det inte är kvinnornas perspektiv Strindberg vill förmedla, är uppenbart.

Strindberg drog på sig ett åtal för de här historierna, som idag känns harmlösa. Åklagaren slog ner på några fräna formuleringar i den första novellen, "Dygdens lön", som ansågs gyckla med såväl religion som överklass, genom att tolka konfirmation och nattvard, à la Marx, religionen som opium och underkastelse. Att profanerar den heliga ritualen, genom att avslöja majsoblater och vin, som billiga lågprisprodukter, och kalla Jesus för folkuppviglare, det sågs inte med blida ögon.

Alltså fick Strindberg avbryta sin landsflykt i Schweiz, för att resa hem och försvara sig i domstol för några 'bisatser', som inte utgör bokens huvudsyfte. Men han frikändes och hälsades som hjälte av Stockholms 'gemene män'. Varpå han kunde återvända till Siri och barnen i Schweiz ...  

Året efter kom en andra del med ytterligare arton noveller, dessa är kortare och bitskare. Det är tydligt att den glädje han känt när han skrev de första tolv novellerna, där han tolkar sin samtids äktenskapsproblem, nu grumlats betydligt av åtalet och annan negativitet. Nu klöser han som en vingklippt rovfågel, vilket hämmar resultatet. Den jämlika relation som August och Siri strävat efter att bygga mellan sig, har stött på patrull.

När ett förälskat ungt paret blir föräldrar hopar sig inte minst de praktiska problemen.