Är nyfiken på vad Tove Jansson skrev efter Mumintrollen. Hittade denna novellsamling, Lyssnerskan, som alltså kom ett år innan Sommarboken. Alla berättelserna tycks handla om ensamma människor, oftast med kommunikationsproblem. Allt är avskalat, långt ifrån all sagostämning, som ett avståndstagande.
Även om det finns mer än en människa i berättelsen interagerar de inte, eftersom de inte tycks förstå varandra. Ibland finns konsten som uttrycksmedel, ett språk, men det är inte troligt att någon annan kommer att tolka det på samma stät som den som tecknat. Men mer än konsten finns naturen, den mäktiga, men ogripbara, som råder över oss.
När djur finns med, är de inte där i sin egen rätt, utan bara så som människan ser och tolkar dem, och är därför mer en bild av människans psyke, det psyket brottas med. Ibland vardagens tristess, ibland den respektingivande, obegripliga, naturen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar