2013-01-24

Sommarboken - Tove Jansson (1972)

Tove Janssons klassiska Sommarboken från 1972 är så härlig att den går att läsa hur många gånger som helst. Min pocket, som jag genom åren läst fler gånger än jag hållit räkningen på, är illustrerad - av Tove Jansson själv så klart - med små geniala bilder i svartvitt av havsvågor, klippor och växter. Dessa tillkom tydligen först 1976. Antagligen insåg man vid det laget att detta är en odödlig fullträff värd att satsa på.

På en närmast orörd ö i yttre skärgården befinner sig Farmor och barnbarnet Sophia. Ön erbjuder ett sorts ursprungligt paradis hela sommaren, omgivet av havet som skyddar mot civilisation, uppfostran och andra begränsningar. Relationen mellan barnet och åldringen är både innerlig och kärv. Båda är specialister på att utnyttja sin isolering till att njuta en trygg ensamhet tillsammans - en svår konst. De ät ytterligheter med många likheter. Fadern finns där men märks knappt, han tillhör den begränsade och begränsande medelåldern. "Dedär som är i rätt ålder" (s.61) som tror att de kan förbjuda barn och åldringar från allt som kan kallas riskabelt, saker som många anses för små eller gamla att göra och njuta av. Men det är fåfänga förbud. Barnet har sina medfödda instinkter och åldrigen sin livserfarenhet.

Livet på ön erbjuder det ursprungligt oföränderliga. Naturen som klarar sig bäst själv på egen hand. Att fadern försöker anlägga en trädgård med växter från Holland är ett fåfängligt sisyfosarbete, en parentes. Ibland flyter något av yttervärlden iland, någon gång passerar en båt. En sommar byggs ett nytt hus på en kobbe än längre ut. Först stör det deras horisont, att inte få vara ensamma i ödsligheten. Ägare är en direktör som säger sig söka det orörda och primitiva. Men med barn, tjänstefolk och vänner omkring sig har han svårt att ens klargöra för sig själv vad det är han söker.

Sophia kan inte låta bli att kritisera. "Snälla barn, sa farmorn otåligt, varenda människa måste få göra fel på egen hand." Det kan ta tid för direktörn att förstå sin egen idé ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar