Medeltiden

Den litteraturhistoriska kursen känns mer splittrad, mest för att vi stormar fram bland gamla texter som vi sällan behöver läsa i sin helhet, utan mest nosar på.
Dante naturligtvis. Köpte Giacomo Oreglias biografi över Dante för åratal sedan, men livet hejdade mig någonstans efter en tredjedel av boken - trots att den mötte alla mina förväntningar - och väckte intresset allt mer. Men livet satte som vanligt på bromsklossar. Så nu ligger den också på kö.
Vi läste även svenska medeltidsballader - svårläst stavning.
Och faktiskt också ett fullständigt verk: Gunnlaug Ormtungas saga. En islänningsaga. Som inte är alltför lkång, men som känns relativt sen, något påverkad av roman breton, med kärleksförvecklignen och kvinnan emd det långa rödblonda håret. Men naturligtvis mest av gammal isländsk tradition.
Beowulf som jag var inne på i början av hösten, har vi också nosat på. Så den ligger kvar i kö. För jag vill läsa den fullständiga versionen. Njals saga är lång, så där passade jag på ast läsa en ungdomsvariant med vackra bilder och historiska notiser som gjorde bilden klarare.