Dickens tredje 'julhistoria' talar varken om jul eller nyår, utan har undertiteln "A Fairy Tale of Home", med titelns syrsa som symbol för hemtrivsel. Dessutom kryllar där av engelska småälvor - vilka i Dickens tappning får levandegöra personers tankar - minnen och önskningar fyller luften som små tingeling-älvor som visar upp vackra och positiva scenarier.
Den här historien väcker mitt intresse från början, här känner jag Dickens fabuleringskonst på god väg igen. Tilltalet börjar med en jag-berättare, innan historien sätter igång, denna gång fördelat på tre kapitel, 'chirps', syrsans spel. Härifrån utvecklar sig dock historien till ett realistiskt relationsdrama, som tematiserar fantasi versus verklighet. Är det rätt att drömma sig bort ur sitt fattiga liv, som leksaksmakare Plummer, som inbillar sin blinda dotter att de lever gott, att kläder och hem saknar skavanker.
Här är karaktärerna åter rikt utvecklade och huvudtemat är den hjärteknipande frågan om äldre mäns äktenskap med unga flickor. Dickens sympatiserar med unga flickors rätt till kärlek, framför pengar. Den välbärgade företagaren Tackleton tillhör den cyniska scrooge-typen, som bara ser till sin egen bekvämlighet, men går miste om sin unga ovilliga brud på själva bröllopsdagen - och eftersom det är en Jul-saga, accepterar han sig besegrad, lär sig av sin vän John, och byter personlighet till social medkänsla.
Budbäraren John är Tackletons motsats. John är lyckligt gift med unga Dot, som blev mor redan första året. Men John äger medkänsla och drabbas av skrupler, känner sig skyldig som berövat henne ungdomlig kärlek, och beslutar därför att 'låta henne gå' (hur han nu har tänkt att en ung småbarnsmamma skall klara sig själv?). Dock visar det sig att deras äktenskap bygger på äkta kärlek över generationsgränsen. Alltså enligt Dickens ingen omöjlighet. Allt slutar lyckligt.
Historien har alltså en ansats till kritik av äktenskap som institutioner för manlig bekvämlighet, till förmån för äkta kärlek och omtanke.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar