2008-12-04

Raga av Le Clézio

Elizabeth Grate Bokförlag har på senare år gett ut några av Jean-Marie Gustave Le Clézios senaste böcker. Det är mjuka pärmar i danskt band (invikt flik för stadgans skull) men med en ypperlig papperskvalitet. En fröjd att hålla i handen och läsa. Så fort det tillkännagavs att Le Clézio tilldelats 2008 års nobelpris i litteratur, tog naturligtvis genast boklagret slut. Jag hade i bokhyllan, alltsedan tidigt 1980-tal, en av hans novellsamlingar: Mondo et autres histoires. Nu ville jag naturligtvis läsa något mer, gärna i en bra översättning. Den första jag fick tag i var Raga.

Raga : att nalkas den osynliga kontinenten, är en nätt liten bok, men med mycket brett innehåll. Le Clézio som själv känner sig hemma (via släktband) på ön Mauritius i Indiska oceanen, har rest till ett än större hav, Stilla oceanen, coh besökt Raga, en av de mindre öarna inom önationen Vanuatu (fd Nya Hebriderna).

Le Clézio förmedlar en total bild av nuet och det förflutna, genom att berätta vad han läst, människor han mött och pratat med, fakta, legender, men även genom att via inlevelse (fiktion) teckna bilder av hur det kan ha gått till när de första människorna i liten kanot gav sig ut på den vida oceanen och slutligen fann dessa små spridda öar. Han förmedlar deras egna myter och raserar kolonisatörernas falska bilder. Bokens innerlighet gräver sig djupt in i mig.

Han säger att detta är Äventyrets kontinent. Det som inte kan låsas in av gränser. Äventyret är en sinnebild för öarnas och havets folk. Äventyret uttytt som frihet. Tydligen har Oceaniens kulturer tolkats som den maximala machosamhället. Jag är inte alls inläst på området, men med tanke på förutsättningarna, det mod som äventyret att ta sig över havet i kanot måste ha inneburit, då är det begripligt.

Kvinnans öde som mor (före 1900-talet) har alltid hämmat möjligheterna till vådliga äventyr. För det krävdes familjegrupperingar. Men apropå 'äventyret', kynnet hos folket, berättar han om kvinnor från Tahiti och Melanesien 'som lite planlöst, utan färdkost, men med en okuvlig tro på sin lyckliga stjärna åker på fartygsdäck mellan öarna utan tanke på några gränser.'

En läsupplevelse som rekommenderas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar