Bärgad skörd - Margit Söderholm (1952)

Det är första gången jag läser Margit Söderholm, som tillhörde de stora populära romanförfattarna i Sverige på 1940-50-talen. Driver dagg, faller regn var hennes genombrott 1943, och filmatiserades redan 1946. Den såg jag som ung, när man fortfarnade visade gamla svenska filmer på TV.

I högen med ärvda böcker fann jag Bärgad skörd (1952), som tilldrar sig i bondebygd under 1800-talet, lite obestämt var, antagligen i Mellansverige. Berättandet är naturligtvis lite trögt med dagens mått mätt, men med gott om trovärdig dramatik. En imponerande väl genomförd historia. Mest imponerad blev jag av förhöret hos häradsdomaren, och hela rättshistorien, som ger mig intrycket att Söderholm var väl inläst på området. Hjälten hamnar åtta månader i kall och beckmörk bekännelsekammare, en idag bortglömd skamfläck på vår rättshistoria.

Det imponerande är hur hjältens alla goda gärningar, här kan vridas och misstänkliggöras, allt passar ihop i en mycket skicklig intrig, som tummar på rättvisan och tvingar människor att begrunda sina liv. Ett annat tema i berättelsen är skillnaden mellan otillfredsställd åtrå och den kärlek som stärker oss, vilket fyller denna historia med en hel del heta känslor. Återigen fullt trovärdigt.

En mycket läsvärd engagerande historia alltså. I synnerhet för den som är intresserad av historiska romaner, trots att det inte är det historiska som var temat i sig.  

Sedan läste jag även Livets krona (1953) av samma författare. Visade sig vara en fortsättning med samma karaktärer. Även om början av boken tar om en del för att man ska komma ihåg vad som hände i förra boken, så har även denna bok sina poänger. Inte minst för alla som vill veta mer om karaktärerna. Men allra mest tyckte jag om den levande beskrivningen av hur folket reste till olika marknadsstäder, i det här fallet Stockholm, för att sälja de fåglar och de skinn man fått vid jakt, inte minst för att dryga ut kassan. Hur man reste samman som säkerhet, och hur olika landskap hade olika samlingsplatser. Man kan väl jämföra det med studentnationer, men här för handlare av olika slag. Mycket intressant. Kanske är detta en av anledningarna till alla gator i Stockholm med landskapsnamn? Jag tänker att de olika husen med olika landskapstillhörigheter, kan ha legat där gatorna i dag har just deras landskapsnamn, kanske?

I denna andra roman får jag också hållpunkt vad gäller tid, 1830-tal, och plats. Handlingen tilldrar sig i Hälsingland. Tidig frost, september 1836, förstörde skörden och skapade nöd 1837, slutet av denna roman.